Känns toppen...verkligen
Dagen började i katastrof...Magkatarr klockan 3 på natten. Ingen höjdare och inget som hjälper. Ringde vcd på morgonen och fick tid till doktor och sjukgymnast för min rygg. Så Nu så här på em så känns det att hoppet är tillbaka. Kan kanske bli bra i min rygg igen och känna att den ska hålla tills jag blir gammal. Magen ja...Jag våndas för om jag måste göra en sån där undersökning med slang ner i magen. Det är ingen trevlig upplevelse alls. Men då hade jag kanske fått veta vad jag led av. Men men ... Man ska inte ta ut något i förskott.
Ska snart göra mig redo för kalas. Längtar faktiskt. Man får tänka på nåt annat. Mysa med Viran litegrann. Den underbara ungen. Hennes familj med så klart men ja barn är ju nåt speciellt.
Så nästa vecka bli en spännande vecka. Alfred är min stora höjdpunkt i livet. Han ska minsann få muntra upp sin skruttiga faster. Fast det behövs inte så mycket för det!
Ja det var kort och gott om mig. Puss på er alla. 
Så här söt och rar har jag varit en gång i tiden. Fint hår hade jag med. Ack!
