Tiden springer iväg!
Oj. En månad kvar av denna graviditet. En månad kvar att inte ha full känsel i sina händer. Att inte kunna röra sig som man brukar. Knasigt hur kroppen förändras i takt med att bäbis ska komma. Det har varit en underbar graviditet när allt kommer omkring. Allt kunde varit mycket värre.
Har en förväntansfull dotter här. Hon längtar också fast samtidigt så finns avundsjukan att nu får hon lära sig att min tid måste delas med bäbis. Inte lätt men jag hoppas att min lilla flicka säger något om det skulle kännas tokigt. Man ska inte bära känslorna inombords även om det är svårt uttrycka dom.
Min älskade man han vill stanna hemma i början och hjälpa mig med bäbis. Ska absolut inte hindra honom. Jag kommer se det som en otrolig fördel och tillgång. Då hinner jag kanske med att få den berömda egen tiden. En dusch utan att känna att bäbis är ensam eller en promenad med Emma. Jag kommer ta till vara tiden.
De sista grejorna som fattas till bäbis ska hämtas i helgen. Sen kan bäbis komma när den vill. Vi längtar.
Jag njuter av att vara hemma fru. Saknar inte mitt jobb. Har gett så jävla mycket tid och och ork så känns som en välförtjänt break nu faktiskt.
Ha en bra dag. Var rädda om varandra man vet aldrig när det kan vara för sent ❤
Kommentarer
Trackback